Jag får rätt ofta höra om barn i 6-års åldern som har flera aktiviteter i veckan, allra vanligast är någon form av sport. Jag är väldig restrektiv med att låta sonen börja på flera saker. Just nu är det fotboll en gång i veckan som gäller. Och jag tycker faktiskt att det räcker för honom. I bland får jag höra: "men ska han inte börja på hockey, det är ju en del av hans kompisar som spelar där". Näe, jag tycker faktiskt inte det. Om det var så att han verkligen, verkligen ville det så skulle jag givetvis låta honom prova det. Men han skulle faktiskt få lov att välja bort fotbollen (om han efter prövotiden ville fortsätta med hockeyn).
Varför är jag nu så rabiat på det här med att hålla nere antalet aktiviteter. Jo, dels förstås för att själv tycker att det är jobbigt att hinna med flera. Jag ska hinna med att andas lite i veckorna och jag tycker faktiskt att sonen också ska få ha den möjligheten.
När jag vid ett tillfälle pratade om det här med en bekant fick jag höra att den sonen hade så mycket spring i benen så han behövde hålla på med tre olika idrotter. Det är väl jättebra att ha spring i benen. Inte ska vi trötta ut våra barn genom att skicka iväg dom på olika idrotter. Låt dom ha spring i benen och släpp ut dom på tomten och låt de använda den energin till att leka istället.
I ett annat fall var det scouterna som var den aktivitet nummer två. Den mamman tyckte att det inte var så farligt med två aktiviteter, det var ju bara en som var sport. Men jag tycker faktiskt inte det är någon skillnad. Det är ändå en tid som ska passas, det ska planeras, packas och skjutsas iväg. Barn behöver också ha egen tid att använda till lekar och för att utveckla sin fantasi. Inget ont om scouterna eller någon sport.
Om vi lär våra barn att man ska ha två eller tre aktiviteter i veckan redan i unga år, hur kommer de att bli som vuxna? Kommer de att ha svårt att göra ingenting. Måste de hela tiden ha något att göra och missar på så vis viktig tid att återhämta sig? Låt bli att lära våra barn att stressa och göra tusen saker. Risken är att de lär sig de tids nog, men låt de få ha den här tiden för sig själva.
Monday, January 26, 2009
Tuesday, January 13, 2009
Livspussel
I söndags såg jag slutet på programmet "Dokument inifrån - Livspusslet". Enligt tablån hos svt så handlar programmet om följande: "Pressen från jobbet äter sig in i varje del av vardagen. Allt fler har svårt att hitta balansen mellan arbete och fritid. Blev vi lurade av drömmen om det flexibla arbetet?".
Jag såg bara sista halvtimmen, men det jag såg där gjorde mig intresserad av att även se de första 30 minuterna. Repris klockan 15:55 den 15/1 på svt 2.
I svd skriver Kristin Lundell en kolumn som delvis handlar om programmet.
Jag såg bara sista halvtimmen, men det jag såg där gjorde mig intresserad av att även se de första 30 minuterna. Repris klockan 15:55 den 15/1 på svt 2.
I svd skriver Kristin Lundell en kolumn som delvis handlar om programmet.
Labels:
arbete,
arbetstid,
stress,
stressrelaterad utmattning,
trötthet,
tvprogram,
utbrändhet
Subscribe to:
Posts (Atom)