Vad är typ A? Att vara "A" är väl bättre än att vara "B"? En typ A kan beskrivas på följande sätt:
* Tävlingsinriktad. Vill vinna för att dominera andra, för att kunna sätta andra på plats. I en del fall går det så långt att en typ A alltid måste vinna mot sina egna barn.
* Aggressiv
* Otålig
* Karriärinriktade
* Duktiga
* Vill göra så många saker på så kort tid som möjligt
* Frågar sällan om hjälp ("kan själv")
* Vill ha kontroll
* Tänker och pratar fort
* Perfektionist
Typ A är inget man är, det är hur man beter sig. Man är alltså inte dömd till att vara sån för resten av sitt liv. Man kan välja att göra på ett annorlunda sätt. Man kan välja att bli mer "B".
Bara för att man känner igen flera av sina beteenden i ovanstående punkter betyder inte det att man kommer stressa sönder sig eller få en hjärtinfarkt, men ju fler punkter som man kan bocka av, desto mer i farozonen är man.
Wednesday, January 31, 2007
Tuesday, January 30, 2007
Stressrelaterad utmattning
Jag vet inte vart jag är på väg, men jag är säker på att jag kommer dit först.
Meningen är ett citat ur en av alla dessa böcker jag har plöjt igenom de senaste året. Det var ungefär så jag kände mig innan jag blev sjukskriven i mars 2006.
Följande mening kanske beskriver hur jag känner mig idag:
Jag vet inte vart jag är på väg, men jag försöker ta mig dit lite långsammare.
Det är så himla lätt att falla in i gamla rutiner. Så fort jag får lite mer energi märker jag hur jag gör upp planer i "gammal stil", dvs så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Bara att göra upp dessa planer tar en massa energi, för det är mycket schemaläggning som sker i skallen. Som tur är börjar jag lära mig att avbryta innan jag börjar utföra alla dessa planer. Det är dock ett tag kvar innan jag slutar att göra upp alla planer. Men vem har bråttom?
Meningen är ett citat ur en av alla dessa böcker jag har plöjt igenom de senaste året. Det var ungefär så jag kände mig innan jag blev sjukskriven i mars 2006.
Följande mening kanske beskriver hur jag känner mig idag:
Jag vet inte vart jag är på väg, men jag försöker ta mig dit lite långsammare.
Det är så himla lätt att falla in i gamla rutiner. Så fort jag får lite mer energi märker jag hur jag gör upp planer i "gammal stil", dvs så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Bara att göra upp dessa planer tar en massa energi, för det är mycket schemaläggning som sker i skallen. Som tur är börjar jag lära mig att avbryta innan jag börjar utföra alla dessa planer. Det är dock ett tag kvar innan jag slutar att göra upp alla planer. Men vem har bråttom?
Labels:
stressrelaterad utmattning,
utbrändhet
Subscribe to:
Posts (Atom)