Monday, October 27, 2008
Lite lågt blodtryck
Sen en liten tid tillbaka har jag upplevt att det är jobbigt att stå upp. I går mätte jag mitt blodtryck, det var 112/70. De siffror jag har hittat på nätet säger att mellan 90-100 (övre tryck) kan anses som lågt blodtryck. Det kan ju förklara att det är jobbigt att stå still en längre stund. Nu vill det bara till att jag höjer trycket. Min vardagsmotion som den är räcker tydligen inte till. Till att börja med ska jag nog plocka fram det lilla gympapass jag fick från KI när jag gick på kroppsmedvetandeövningar där. De tar ungefär 10 min att köra och så slipper jag ut i höstrusket om kvällarna (lite lat och bekväm är jag allt :)).
Monday, October 20, 2008
Jag gjorde fel
Så idag kom då det oundvikliga första felet. Fast det blev inte så där traumatiskt som jag trodde (och fasade inför tidigare). När jag väl fick möjlighet att testa min kod så upptäckte vi (för jag fick hjälp) direkt att jag hade klantat mig när jag skapade select-satsen som skulle hämta upp data från databasen, så det bidde inget resultat. Som tur var så var det ett sånt uppenbart fel, för jag förstod ju direkt vad som var galet. Så det var bara att gå tillbaka till den egna datorn och göra om och rätt.
Det gick till och med bra att erkänna det på morgonmötet som vi hade i morse. Jag skämdes inte det minsta, eller försökte komma med undanflykter.
Halleluja, det finns kanske hopp om att jag kan bli bra (==frisk, normal) :).
Det gick till och med bra att erkänna det på morgonmötet som vi hade i morse. Jag skämdes inte det minsta, eller försökte komma med undanflykter.
Halleluja, det finns kanske hopp om att jag kan bli bra (==frisk, normal) :).
Labels:
självförtroende,
självkänsla,
stress,
typ a personlighet
Friday, October 10, 2008
Tillit
I boken jag läser nu handlar det en del om tillit. Att våga känna tillit till andra, och att man då växer som människa och låter andra spegla sig själv. Genom att se sig själv via andra så ser man en mer realistisk bild av sig själv, och inte den kanske snedvridna bild om hur värdefull man är som människa.
Det är svårt att våga känna tillit till andra människor om man inte är van vid det. Det är svårt att våga börja känna tillit till andra, att våga öppna sig, våga visa sig sårbar. Mitt första steg tog jag nog när jag gick till min chef och berättade hur jag mådde. Det som jag tidigare har beskrivit som att det var att falla lite grann och inte veta om någon tar emot, och när.
Det är svårt att våga känna tillit till andra människor om man inte är van vid det. Det är svårt att våga börja känna tillit till andra, att våga öppna sig, våga visa sig sårbar. Mitt första steg tog jag nog när jag gick till min chef och berättade hur jag mådde. Det som jag tidigare har beskrivit som att det var att falla lite grann och inte veta om någon tar emot, och när.
Tuesday, October 7, 2008
Bättre sömn och nytt rum
Jag vet inte om det är Johannesörten eller det faktum att jag lägger mig tidigare om kvällarna, men jag tycker att jag har fått godare nattsömn sen jag började äta Johannesörten. Jag tänker inte försöka mig på att analysera vilket av dom som betyder mest utan fortsätter med båda delarna för att fortsätta denna goda trend. Visserligen har jag fortfarande lite svårt att somna, men det är ändå bättre än förut.
I går var min första dag tillsammans med mitt nya team i samma rum. Det var ovant med alla dessa intryck, folk som rörde sig, flyttade sina grejer, annat folk som kom in och pratade bara för att vi bytt rum. Sen har jag uppenbarligen svårt att sluta jämföra mig med hur snabbt andra jobbar. Det var jättejobbigt att sitta och lyssna på hur snabbt de andra satt och knappade på sina tangentbord när jag bara satt och tittade på koden och klickade lite då och då. Men vad vet jag, de kanske bara satt och skrev en massa mail, jag kollade ju inte på deras skärmar direkt.
I går var min första dag tillsammans med mitt nya team i samma rum. Det var ovant med alla dessa intryck, folk som rörde sig, flyttade sina grejer, annat folk som kom in och pratade bara för att vi bytt rum. Sen har jag uppenbarligen svårt att sluta jämföra mig med hur snabbt andra jobbar. Det var jättejobbigt att sitta och lyssna på hur snabbt de andra satt och knappade på sina tangentbord när jag bara satt och tittade på koden och klickade lite då och då. Men vad vet jag, de kanske bara satt och skrev en massa mail, jag kollade ju inte på deras skärmar direkt.
Labels:
alternativ medicin,
avprogrammering,
stress,
tankemönster
Subscribe to:
Posts (Atom)