Monday, November 5, 2007

Tips

Jag har några tips till er som stöter på personer som har drabbats av stressrelaterad utmattning:

1) Om möjligt, undvik att ge personen val. Att hamna i en situation där man måste ta ställning och välja mellan två alternativ kan bli helt oöverstigligt och tar väldigt mycket energi och resurser från den drabbade. Det kan tyckas hårt att inte ge personen möjlighet att välja, men ibland kan detta vara helt nödvändigt. Det kommer att komma en tid när personen åter kan ta beslut och välja mellan saker, men under en period är det bra att slippa såna saker

2) Prata med personen. När man drabbats av stressrelaterad utmattning så kan det bli så att man blir bortplockad från sina vanliga uppgifter. Det kan vara helt nödvändigt för personen att få sitta avskilt, men det kan bli väldigt isolerat efter ett tag. Om man har varit en spindel i nätet som dagligen pratar med personer inom olika avdelningar kan det vara svårt att vänja sig vid att inte längre vara personen som folk kommer och frågar om saker. Det kan kännas som att man inte längre finns, syns eller hörs. Det kan vara en rätt svår chock.

3) Fråga hur personen mår (hänger litegrann ihop med punkt 2). Men till skillnad från punkt 2, där det egentligen räcker med att kommentera om vädret, så gäller det här att verkligen fråga hur personen mår. Personen som drabbats kan behöva få prata av sig ibland. Det är även ett bra sätt att få reda på om personen klarar sociala situationer (som lunch ute, fika på eftermiddagen osv), i vilken fas personen är i (om hon/han går i terapi t.ex. eller får hjälp av företagshälsovården), om personen är sjukskriven. Våga fråga, men var beredd på att personen kanske inte orkar svara på frågor om hur hon/han mår. Var även beredd på tårar.

4) Bjud med personen på eftermiddagsfika. (Det här blir motsägelsefullt mot punkt 1 eftersom man sätter personen i en sits där hon/han måste ta ställning och ta en beslut). Det är en svår avvägning för en person som drabbats av stressrelaterad utmattning att följa med på fika (kan bli för mycket intryck, svårt att kunna följa med i samtal om det är många som fikar) och att värna om sig själv och hur man mår. Min poäng är att inte glömma bort personen. Det kommer att komma en tid då det går bättre att följa med i samtal, man kan blockera syn/hörselintryck bättre. Det är alltid skönt att veta att man inte är bortglömd.

No comments: