Häromdagen kom jag på en rätt bra förklaring till hur det känns i kroppen när man försöker varva ner sig från att vara jättespeedad. Man kan jämföra lite med att köra bil. Tänk dig att du sitter i bilen med motorn igång. Du trycker ner kopplingen (och håller den nere). Samtidigt varvar du motorn. Och sen sitter du sådär ett tag. För den som har krypkört långamt i köer vet att man efter ett tag blir rätt så trött i benet som trycker ner kopplingen. Det är ungefär så det känns i kroppen. Hjärnan (och kanske till och med hjärtat) snurrar på för högvarv (== bilmotorn) samtidigt som man blir trött i benet (== hela kroppen).
På något vis gäller det att hitta dragläget på kroppen igen alltså (eller att hitta det för första gången, det är ju inte säkert att man någonsin haft ett normalt tempo i kroppen). Så länge man inte har rätt dragläge försöker hjärta och hjärna fortsätta att springa på i tvåhundra blås, samtidigt som man har ont i kroppen och man kommer ingenstans.
Sunday, November 18, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Bra liknelse, tror jag förstår.
Post a Comment