Beskrivning av floating

I går var jag på floating igen. Det är så fantastiskt skönt att krypa in i det där ägget och stänga luckan. Värmen i vattnet gör gott för mig frusna kropp. Den lugna musiken, som jag valt själv, stillar min själ. Det är svårt att hålla koll på tiden när man väl lagt sig i vattnet, och det är så skönt att kunna släppa det. Jag vet att när det är dags att kliva upp så kommer någon och knackar på ägget. Musiken hörs allra bäst om man ligger med huvudet tätt mot kortsidan där man har huvudet. Flyter man bort en bit hörs den inte alls lika tydligt. Efter ett tag så börjar min hjärna att varva ner och jag ligger inte längre och tänker på en massa saker. Jag hör inte heller mina hjärtslag lika tydligt längre. När jag börjar bli riktigt avslappnad känner jag mig nästan som ett med vattnet. Rätt var det är så dunsar mina fötter mot kortsidan. Utan att jag har märkt det så har jag flutit omkring inne ägget. Jag rycker till och inser att jag faktiskt har varit på väg att somna. Jag provar lite olika ställningar med armarna och märker att om jag flyttar händerna upp mot huvudet så sjunker mitt huvud ner mer i vattnet. Jag tänker inte längre på att jag har vatten i öronen. När jag först la mig i vattnet kändes det lite obehagligt när vattnet strömmade in i öronen, men när jag väl ligger där tänker jag inte lika mycket på det. Den här gången oroar jag mig inte lika mycket över hur länge jag har legat i tanken. Kanske för att jag redan innan passade på att boka in ett nytt pass till nästa tisdag.

http://www.alternativhalsan.a.se/

Äta långsammare

Jag har ibland svårt att äta långsamt. Efter att ha stått och lagat i mat i upp till en timme så bara slänger jag i mig maten, utan att riktigt känna vad maten smakar. För att förhindra det så tänkte jag pröva att lägga ner besticken mellan varje tugga. Jag har provat och det känns lite överdrivet att göra det hela tiden, men man saktar helt klart ner tempot. Oftast har jag ju ingen andledning till att slänga i mig maten, så då kan jag ju lika gärna sitta där och tugga maten ordentligt mellan varje tugga (och tugga klart och svälja innan jag säger något).

Floating och huvudvärk

I fredags för en vecka sen var jag på floating. Det är ungefär ett år sen jag provade det för första gången. Det var så skönt att krypa in i det där ägget och lägga sig ner i varmt vatten och vila. Jag har ont mellan skulderbladen och när man ligger i/på vatten sådär så är det svårt att ta spjärn mot underlaget (vilket man ju kan när man ligger ner och vilar på golvet t.ex.). Ett tag var jag så avslappnad att jag höll på att somna.
Jag vet inte om det är floatingen som gjort det, men den här veckan har jag faktiskt sluppit huvudvärk. Det är lite varmare på mitt rum på jobbet, så det är möjligt att jag inte går omkring och spänner mig lika mycket. Oavsett så är jag väldigt glad för denna förbättring. Och jag ser fram emot floatingen som jag har bokat in till den här veckan som kommer. Jag läste lite i vår personalhandbok på jobbet och lärde mig att jag kan ta gympengarna som jobbet sponsrar oss med och betala floatingen med. Så jag tänkte köpa ett klippkort så det blir av att jag går dit.

Läsning på webben

SvD har haft en intressant artikelserie de senaste dagarna som handlar om shopping:

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/samhalle/artikel_652441.svd

Jag skulle gärna se en artikel som knyter ihop en del av de artikelserier de haft, bland annat om den om skam:

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/artikel_496129.svd

Jag kan känna igen en del av mina egna känslor i båda artikelserierna. Nu när jag sitter och skriver det här inlägget inser jag att det kanske är som ett horoskop, de skriver brett t.ex: "du har ingen lyckosam period just nu", och så träffar de rätt på många personer, men jag tror inte det är så. Jag tror att de personerna som drabbas av shoppingmani, skuld/skamkänslor, alkoholism och utbrändhet (det går säkert att rabbla fler sjukdomar) egentligen har samma grundproblem, det är bara symptomen som blir olika för olika personer.

Är det så att vi mår sämre nu än för 10 år sen? Eller är det bara så att vi pratar mer om det och det uppmärksammas mer i media? Om det är så att vi generellt sett mår sämre, vad är då orsaken? Är det alla valmöjligheter man ställs inför hela tiden (allt från att välja dagis, skola, mobiltelefon, tv-kanaler), den allmänna upptrappningen av förnedring av kändisar som sker på diverse löpsedlar och i skvallertidningar (jag tror att det leder till att många unga tjejer och killar blir ännu mer rädda för att vara utanför, se "fel" ut, väga för mycket/lite och på så vis bli utstötta och utsatta för drevet). Jag tycker det är synd att tidningar, framförallt, inte tar sitt ansvar som den makthavare de faktiskt är.

Eller är det bara så att eftersom jag själv har insett och erkännt för mig själv att jag faktiskt mår dåligt som jag inser att det finns andra som också mår dåligt. Att det är jag själv som har tagit intryck av mediadrevet och fått mig själv att må dåligt? Men om jag påverkas av mediadrevet så borde väl andra också göra det? Så unik kan jag väl ändå inte vara?

Prata med mat i munnen

Ibland när jag sitter och äter så pratar jag med mat i munnen. Varför gör jag då det? Jag tror att jag gör det för att jag kommer på något som jag "måste" säga direkt jag kommer på det. Att tugga ur och svälja innan jag öppnar munnen för att prata tar helt enkelt för lång tid. Tänk om samtalet byter riktning under den tiden och så är det inte längre läge för att säga det jag tänkte säga. Tänk om någon annan hinner säga det jag tänker säga innan mig. Tänk om inte hörs hela tiden, glömmer folk bort att jag finns då.
Jag ska försöka sluta prata med mat i munnen.