Ibland när jag sitter och äter så pratar jag med mat i munnen. Varför gör jag då det? Jag tror att jag gör det för att jag kommer på något som jag "måste" säga direkt jag kommer på det. Att tugga ur och svälja innan jag öppnar munnen för att prata tar helt enkelt för lång tid. Tänk om samtalet byter riktning under den tiden och så är det inte längre läge för att säga det jag tänkte säga. Tänk om någon annan hinner säga det jag tänker säga innan mig. Tänk om inte hörs hela tiden, glömmer folk bort att jag finns då.
Jag ska försöka sluta prata med mat i munnen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
No comments:
Post a Comment