Jag är frisk på så vis att jag den här veckan har varit utan sjukskrivning för första gången på ungefär 2 år. Enligt sjukvården är jag frisk nog att jobba mina 80%. Själv skulle jag väl kanske inte helt friskförklara mig riktigt än. Visst tar jag mig igenom en dag på jobbet utan allt för stora stresspåslag, men när jag kommer hem är jag helt slut. Jag inser ju att jag har mer ork idag än för ett år sen, men jag är ju inte helt återställd energimässigt. Jag är glad att jag orkar hämta på dagis, spela lite memory med sonen och sedan laga mat. Jag är otroligt glad och tacksam för att jag har kommit så långt. Men det är fortfarande långt kvar till att ha krafter kvar till att göra mer än så.
Tidigare i veckan hade jag mitt årliga utvecklingssamtal med chefen. Det var dags att tala om kort- och långsiktiga mål för mig. Mitt långsiktiga mål blev att om 1, 5-2 år vara tillbaka så mycket i gängorna att jag orkar jobba 80% och sedan komma hem och fungera som människa även på kvällen. Jag vill faktiskt kunna orka att dra igång en tvätt en vardag och inte vara tvungen att spara all tvätt och städ till helgen. Nu kanske någon tänker "men din man då, kan inte han göra sånt då". Visst kan han det. Han drar rätt stora strån till stacken. Städningen kan jag nog tänka mig att spara till helgen (eller skita i helt), men jag har lite svårt för att gå till jobbet med smutsiga kläder (och att skicka sonen till dagis i smutsiga kläder). Jag vill själv kunna välja om jag vill tvätta en vardag eller spara det till helgen. Inte bli tvingad till att spara det till helgen på grund av att krafterna tryter, kväll efter kväll.
Thursday, January 17, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment