Jag har svårt för att säga nej. Det vill säga svårt att säga nej och stå fast vid det. Jag har någon slags kraft inom mig som hela tiden vill vara andra till lags. Att säga nej till någon/något innebär ju att man riskerar att göra någon besviken. Och i förlängningen kanske det leder till att jag blir mindre omtyckt. Nu inser ju jag att det förmodligen inte är så. Det är förmodligen så att om en person frågar en sak så förväntar dom sig ett ärligt svar, inte ett mesigt medhåll, och den personen är förmodligen både förberedd på och beredd på att ta ett nej.
Det här sträcker sig tyvärr ännu längre till att bara ha svårt för att säga nej. Det innefattar även att jag mår dåligt när jag går förbi någon som säljer Situation Stockholm (tidning som säljs av hemlösa i Stockholm), någon som samlar in pengar till t.ex. Rädda Barnen, någon hemlös som sitter och ber om en slant osv osv osv. Jag känner att jag gör dom besviken när jag inte köper/ger något. Jag har dock blivit bättre på det när det kommer till telefonförsäljare. Det kanske har att göra med att det inte är ett personligt möte, jag slipper riskera se den personen varje dag. Tricket är att avbryta dom innan de har hunnit hämta andan klart för att dra hela sitt säljsnack. I princip bara säga "Nej tack, jag är inte intresserad" redan när de presenterat sig och sagt varifrån de ringer, och sedan raskt lägga på luren.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment